28/2 2016 landade vi i Iquitos, en stad som ligger vid Amazonasfloden.
Kan vara en av de mest skitnaste städer jag varit i!
Enormt mycket trafik och mestadels kör de vespa eller tuktuk liknade fordon, det är galet många lösa hundar och därmed en hel del hundbajs på trottoarer och gator.
Många av caféerna och restaurangerna här serverar kost som är anpassat för dem som ska ta Ayahuasca.
Inget salt, inga staka kryddor, inget fett, inget socker, inget griskött, inget rött kött, inga mejeri produkter m.m.
Här sitter människor från alla världens hörn.
Dessa plantmediciner har blivit mer och mer populära och det finns en mängd olika retreatställen.
Det finns skräckhistorier om en del ställen som inte alls är bra , ”safe” och som luras.
Och vi är än sålänge helt ovetande om vi valt ett sådant ställe eller ej 😵
Två dagar senare blir vi upp hämtade i en minibuss av Jim och Gina som äger stället jag hittat, som min magkänsla känt är rätt ställe. Detta stället heter Hummingbird healing center!
Här får vi möta de resterande 13 personerna som har uppsökt Ayahuasca och just detta stället av olika anledningar!
Någon har IBS, någon annan gravt deprimerad, vissa är där för spirituell vägledning, någon har stora problem med droger, någon har tidigare blivit sexuellt misshandlad, nån med anorexia m.m för att bara nämna några av orsakerna en del kom med i sina bagage.
Efter ca en timma från civilisationen rakt in i djungeln var vi framme vid ett fantastiskt vackert ställe som skulle bli vårt hem i 3veckor. Från och med nu får vi inte använda mobilen, ej heller ha någon kontakt med världen utanför.
Min stackars dotter, mamma, pappa, systrar och vänner fick inte veta om jag levde eller ej förrän 3 veckor hade gått 🙈
Vi fick fylla i ett hälsoformulär.
Du får inte ta Ayahuasca om du är bipolär, någon psykisk sjukdom, har högt blodtryck eller har nått fel på hjärtat.
Ej heller får du inta några andra mediciner, ta droger eller en del örter och tillskott.
Det kan ev leda till dödsfall!
Jag fick även skriva under på att om jag dog så var det inte deras fel!
Inte alls läskigt...nä då! 😰
De flesta skulle bara vara där 9 eller 12dagar men då jag och några andra hade lite mer att jobba med behövde jag vara där längre, även ta en del andra plantmediciner och vi skulle också göra en personlig dieata.
Jag och Sofia fick vår egna tambo (hydda) som var delad i två med var sitt rum med egna ingångar, en säng, ”toalett”, en hammock, fönstren är bara ett nät så det känns verkligen som man bor mitt i djungeln.
Djuren man hör dygnet runt är magiskt men högt och man undrade om man skulle kunna sova en endaste natt!
För att nämna några av djuren vi nu hade som närmsta granne så var det fåglar, syrsor, grodor, ödlor ormar, spindlar, pumor och apor m.m.
Så här såg vår tambo ut!
När vi hade fått våra rum och instalerat oss var det dags för vår första cermoni.
Och för att förbereda sig för den så gör man först ett plantbath för att rensa sina energier m.m och det doftar ljuvligt.
Kl. 19.00 samlas vi alla i en rund byggnad som kallas Moloca.
Det finns en form av altare i mitten mot en vägg där det brinner några sterarin ljus, där ligger även några kristaller och vätskor m.m.
Runt väggarna finns madrasser, en till oss var med en filt, kudde, en toarulle och en hink.
Hinken är till för när man spyr, tro mig det är få, om ens någon som inte spyr.
Du får ha med en ficklampa in om du skulle behöva gå ut och gå på toa.
Men får inte tända den förrän på utsidan då det blir bäcksvart när ceremonin väl börjar och man blir ljuskänslig och kan förstöra för någon i deras resa och upplevelse!
Nu började jag bli lite nervös, vad i hela friden har jag gett mig in i??
I tur och ordning fick vi gå fram till schamanen och säga våra intuitioner och dricka Ayahuascan!
Denna första gång blev jag förvånad, det smakade inte riktigt så illa som jag trott men det var fortfarande lååångt ifrån gott!
Gick tillbaka till min madrass och efter alla hade tagit medicinen blåste schamanen ut ljuset och du kunde nu inte ens se handen framför dig och så började han sjunga sin icaros.
För er som inte vet vad icaros är så tror Shipibo shamanerna att icaros rör sig som ett mönster i våra kroppar och rensar gamla mönster och händelser som inte tjänar dig och så fyller de upp dig med ny energi som hjälper dig i din väg för healing!
Nu är det väl bara att blunda och lämna över sig själv till vad som nu än kan komma att hända och mer om vad som hände mig på dessa cermonier berättar jag nästa gång!
Så tacksam för att du läser min blogg!
Njut av söndagskvällen och livet! 🍁🍃🍂
Nedan är en bild på molocan invändigt utan madrasser och utvändigt.